I love The Power Glove, it’s so bad!

Idag fick jag äntligen chansen att glänsa, och som jag glänste. Dagens lektioner i ämnet TV studies ägnades åt fankultur och mer inriktat på slash fiction. För er som inte är helt inne på vad slash fiction är så vet wikipedia allt. Hur som helst så vankades det först lite genomgång över fenomenet och sedan fick vi sitta i grupp och läsa varsin text, alla baserade på Star Trek, för att sedan prata lite om vad vi tyckte etc. etc.

Vad som förbryllade mig en aning var att jag visade sig vara den enda som ens visste vad slash fiction var för något – samt den enda som hade någon form av övergripande kunskap kring fanfiction och fan communities. Detta i en jävla mediaklass. Nåväl, texten vi fick läsa var helt okej, inget sagolikt bra men heller inte illa, och sedan skulle det snackas. Lärarinnan försöker dra igång någon slags diskussion men de flesta skruvar lite på sig innan de nervöst hasplar ut sig något om att de aldrig läst något sånt här och att de inte vet något om det. Enter undertecknad.

Innan någon vet ordet av så mer eller mindre överlämnar vår lärarinna lektionen i mina händer när hon får reda på min smutsiga hobby och i ungefär en halvtimme framåt så ställer folk frågor till mig om fenomenet som de alla just blivit upplysta om. En del är äcklade, en del är bara förvånade – den medelålders kvinna som jag delade text
med verkade nästan chockad att sådan här lektyr ens existerade – medans ett fåtal verkade intresserade. Jag drog lite slutsatser om kulturen i stort, var den originerat från och hur den fungerade online och det var en sån där stund då man bara blir kastad i rampljuset och helt plötsligt är den mest intressanta och kunniga människan i hela rummet – en sån där gång som händer dagligen om man heter Stephen Fry, men som händer en handfull gånger genom hela livet för vanliga människor.

Så jag antar att det här betyder att jag numera gått från att vara den där svensken till att vara bögporrssvensken. Snacka om artistnamn.

Andra bloggar om: slash fiction, yaoi, fan fiction, homosexuell litteratur, stephen fry