Inte utan min mp3

juli 13, 2008 vid 19:30 (Musik, Rants)

Livet utan iPod är synnerligen grått och den vinröda lilla munsbit jag fått låna som ersättning håller inte alls måttet när man vant sig vid att bära med sig ett veritabelt bibliotek av musik och film i fickan at all times. De drygt 35 låtarna jag lyckas masha in i den här plutten räcker nätt och jämnt till en cykelrunda, sen får jag reflexen att scrolla till en annan playlist eller en annan skiva och kommer då på. Min tumme har längre inte användning för den snurr-teknik som jag byggt upp de senaste åren och nu ligger den som en kall fimp i min hand.

Emma lånade ut sin gamla trasiga iPod Mini med förhoppningen att jag kanske kunde laga den, men det ser dystert ut. Jag kom på mig själv med att nästan slå in mitt eget pannben av ilska när jag insåg att min gamla iPod, liggandes i en byrålåda i Leeds, säkerligen skulle vara betydligt enklare att fixa till fast detta kom jag såklart på enbart några dagar efter att flickvännen lämnat Leeds och den är därför omöjlig att få händerna på.

Grått, alltså. Det är bara något jävligt tråkigt med att lyssna på samma bukett låtar om och om igen, och det känns näst intill omöjligt att varje dag välja ut en skara som ska bli dagens soundtrack när man tidigare bara behövde trycka på Shuffle och få vilken som helst av 8300 levererad på silverfat. En dag, när något lön eller studiebidrag trillat in, så lär jag köpa en ny, med all sannolikhet begagnad, men det kommer ändå kännas svinigt, och den dagen ligger rätt långt in i framtiden.

Japp, dagens i-landsproblem.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

1 kommentar

  1. Emma sa,

    juli 17, 2008 vid 23:52

    Aww, det var synd att min bajpod vägrade återuppstå för dig. ): Jag vet hur det känns, när sagda iPod la av höll jag på att dö pga akut musikbrist. Jag kunde plötsligt inte höja ljudet för att blockera ut idiotiska fjortis-konversationer eller irriterande tiggare som spelar hela två toner/ackord på sina rostiga instrument eller… hela t-banan, faktiskt. Jag överlevde tack vare min PSP, men en PSP i jämförelse med en iPod är som att jämföra dom första mobiltelefonerna med dagens nallar. :P [/bajlång kommentar]

Kommentera