Porrchock
Jag är ingen porrkille. Det är faktiskt helt sant. Traditionella porrfilmer ger mig i stort sett ingenting och jag brukar i princip aldrig slöa in på någon svettig TV1000-våffla under ensamma nätter. Där har alltså jag och Malin Wollin någonting gemensamt. Ingen av oss är speciellt förtjusta i porr. Skillnaden är att hon vill inte att andra vuxna människor som inte delar vår avsmak ska ha möjligheten att njuta av den.
Visst, hotell måste inte ha porr i sina betal-tåbler, det är helt upp till hur tråkiga och frikyrkliga ägarna vill vara. Alla ska få styra sina företag som de vill inom lagens riktmärken, det tycker jag också. Men jag känner en läskigare underton i Wollins text som snarare osar nannystate. Hon talar om porr fast hon själv i samma andetag berättar att hon aldrig beblandat sig med det och alltså är helt okunnig i ämnet. Hon säger sig också vara stolt över att vara en moralist, och här tjuter varningsklockorna i tusental. När jag hör att någon kallar sig för moralist så översätts det för mig som ”jag vet bättre än andra”, eftersom det inte finns några absoluta moraliska värden.
Moralister är Jack Thompson och Mary Whitehouse. Människor vars ”sunda värderingar” håller på att rinna dem ur fingrarna varpå de går till attack mot allting de själva inte tycker om eller förstår. Vare sig det är porr, tv-spel eller något annat dödligt. Wollin sållar sig i den här skaran med stolthet och föreslår en feelgood-bojkott av porren med motiveringen att vuxna människor också behöver gränser, och om det inte uttryckligen ansyftar på ett samhälle där andra bestämmer åt dig så vet jag inte vad.
Wollin gläds åt porrfria hotell, trots att hon själv aldrig skulle tänka tanken att utnyttja porren när hon själv bodde på ett. Hon kan sova lugnt i vetskapen att hon minsann aldrig skulle besudla sig själv med något så smutsigt och att vi andra inte behöver ha möjligheten att styra över våra egna liv och val. Vi skulle ju kunna göra helt fel ju. Så tack Malin för att du vakar över oss.
WORD!