I love The Power Glove, it’s so bad!

Det är vansinnigt varmt och den överbefolkade lädersoffan hjälper knappast till. Rummet är väldigt typiskt ”gammalt” och det är egentligen bara den enorma TVn vittnar om att det tillförts något nytt till huset sen 1965. Inte ett dammkorn i sikte. Vi är fem som sitter där och delar på ungefär lika många samtal samtidigt. Det är högljutt men muntert om än väldigt andefattigt. Det är tidigare väldigt nära familjerelationer som tafatt ska återuppbyggas på ett par timmar och ingen vill egentligen öppna upp.

Ungefär en timme har gått och jag känner mig väldigt torr i munnen vid det här laget. Samtalet har styrt över till kusiners brorsdöttrars kusiner och jag lägger istället uppmärksamheten på TVn. Jag hör orden ”hanky panky” och några obekväma skratt och jag vänder mig mot flickvännen när hennes pappa, med en röst som jag något bekymrat måste kalla stolt, säger ”Yeah, these two are at it all the time”. Flickvännens faster skrattar, hennes make något mindre entusiastisk. Det hänger ett krucifix på väggen. Flickvännen skrattar obekvämt när hennes pappa lägger till den nödvändiga bilagan ”We’ve had to redo the ceiling and removed the chandelier for them”.

Det är nästan lite för bra för att vara sant – det här händer bara i sitcoms. Jag svär tyst att jag kommit in i det här ordbytet mitt i och är därför helt tappad på ord. Jag inser att det, tvärtemot vad jag först trott, inte var flickvännens pappa som initierat analysen av vårt sexliv, utan att frågan faktiskt kom ifrån flickvännens faster. Jag får senare höra att hon helt sonika frågat ”Are you sexually active?” och jag fickaldrig chansen att svara. Satan. Samtalet svänger raskt in på andra släktingar (men underligt nog inte deras sexvanor) och en timme senare är vi på väg hem. Flickvännen påpekar att kramen hon får när vi ger oss av är betydligt mer avmätt än den hon fick när vi först dök upp. En av våra egna lever i synd med en utlänning. Det här ska släkten få höra, minsann!