Entries categorized as ‘Nyheter’
Knappt 24 timmar har gått och skämten har redan haglat in värre än spöregnet utanför vårt fönster, så låt oss för enkelhetens skull inleda det här inlägget med det hittils absolut roligaste. Signerat Peter Serafinowicz:
Exposure to sunshine, moonlight and good times ruled out: now coroners say cause of death was ‘boogie’.
Men precis som det är självklart att vi njuter av morbid humor när en legend gått ur tiden så är det givet att vi också vältrar oss i sentimentalitet över densamme. Michael Jackson var synnerligen en karaktär som bjöd upp till bägge dessa mänskliga impulser under nästa hela sitt halvsekel långa liv. Han må ha låtit sig själv bli en vandrande punchline under sin sista tid men vi kan inte komma ifrån faktum att oavsett hur underligt hans beteende än blev, hur många rättegångar han deltog i och hur mycket hans fysik föll samman så kan ingenting ta ifrån honom hans musikaliska arv. Popmusiken som vi känner den skulle inte sett likadan ut utan MJ, oavsett vad man må tycka om mannen själv eller ens vad man tycker om musiken i sig. Off The Wall, Thriller, Bad, Dangerous, HIStory. De står för sig själva.
Utöver det finns det inte så mycket att säga utan att börja kommentera den mediacirkus som satts igång eller börja bli onödigt blödig. Vad som hänt är tragiskt och en ikon har moonwalkat ut ur rampljuset för gott så dra igång Liberian Girl och njut.
Kategorier: Musik · Nyheter
EU-valet passerade mig nästan helt obemärkt förbi då jag istället lagt allt krut på att packa in varenda pinal jag äger i flyttkartonger de senaste dagarna. Hade jag begåvats med en röstsedel hade jag förmodligen kastat iväg en röst på antingen Piraterna eller F!, bägge partier som jag definitivt inte håller med i allt de tycker men som ändå har varsin huvudfråga som jag känner att inget annat parti har tagit tag i. Jag tvivlar på att min röst skulle falla i samma spår i nästa års val då jag är väldigt skeptisk till enfrågepartier i Riksdagen, så det lutar åt Mp som vanligt.
Vinsten som var Sd’s misslyckande blev kortlivad när det stod klart att BNP lyckades plocka hem en plats i EU-parlamentet. Mycket, väldigt, fasansfullt tråkigt. Men vad vore de för fascister om de inte lyckades fördärva vardagens små segrar då och då?
Nu är det nog dags att återgå till packandet. Ska plita ihop någon slags E3-sammanfattning för Audioscribbler senare och efter det ska jag nog belöna mig själv med pizza och en flaska billigt rött guld.
(Här hade jag vanligtvis haft bloggar.se-taggar, men Chrome verkar omedgörlig med det scriptet just nu, så ni får klara er utan dem)
Kategorier: Nyheter
Hideo Kojima har något i kikaren och vad det än är så kommer det involvera moln. Det här är alltså den första teasern på ett hittils okänt projekt som finns att beskåda på Kojimas hemsida. Det uppenbara antagandet är ju såklart att det rör sig om ännu ett Metal Gear men jag vågar ändå vara optimistisk och gissa att det här är den efterlängtade fortsättningen på Kojimas mest underskattade spel; Snatcher. Det har tisslats och tasslats om det s.k. Project S ett bra tag nu och det vore väl nästan för väl om det här indikerade en ny del i Snatcher-sagan. Titta bara på det kala landskapet. Ryssland? The catastrophe? Hmm? Jag vågar i alla fall drömma och med lite tur så kommer jag få rätt när E3 kommer omkring.
Kategorier: Internet · Nyheter · Spel
(Men först, en uppdatering: Det var inte så länge sen jag kunde uppdatera bloggen minst en gång varje dag och ofta mer än så, men jag tror att jag får ge upp alla förhoppningar på att kunna återgå till det tempot på ett bra tag. Det innebär såklart enorma avdrag på statistiken, men den är sällan bättre än att man blir gravt deprimerad ändå, så vad spelar lite mer för roll. Jag ska försöka uppdatera åtminstone två-tre gånger i veckan, så fortsätt gärna att titta in, även om det blir lite glesare med goodstuff.)
Det finns en hel del värt att lägga min uppmärksamhet på just nu. TPB-rättegången är dock inte en av dessa, då den i princip bara är förspel inför den riktiga rättegången som kommer äga rum efter att förlorande part överklagar till hovrätten, och då kanske jag orkar bry mig (detta stoppar mig dock inte att nämna detta och därmed få massa trafik från godtrogna bloggsurfare, givetvis).
Nä, det som är så oerhört mycket viktigare är såklart kuken. Det vill säga, Rockstars kuk. Den som de langat in i senare DLC:en till GTAIV; Lost and Damned. Efter en tre minuter lång sekvens fylld av “ska vi visa den, va?”-retande så dyker den plötsligt upp där. Orakad, blek, livlös. Och helt plötsligt har ett osynligt tabu sprängts som en vätebomb i tusentals irrationellt homofobiska låtsas-gangsters. Föräldrar kommer “rasa”, det kommer bli en massa liv, stora nyheter.
Eller så är det bara en kuk. En mesig manslem som dinglar som en uttråkad julgransprydnad mellan två håriga lår. Det är ganska uppenbart att Rockstar här testar gränsen för vad de kan komma undan med, och det är inte svårt att tänka tillbaka på Hot Coffee incidenten. Jag antar att tanken är något i stil med “ja, så det här var alltså det som ni alla blev så satans arga på”. Nakenheten är varken sexuell är inbjudande. Den är alldaglig och oglamorös.
Här kommer vi dock till ett annat vägskäl. När Rockstar nu gett oss världens hitills mest otäckta manliga könsorgan (Hitman var faktiskt först, men då fick man leta rätt duktigt) så ger det oss en chans att analysera den kompletta nakenhetens plats i spel. Fram till nu har det nästan exklusivt varit kvinnans roll att vara den betraktade, avklädd för spelarens skull. I det här fallet är det tvärtom. Penisen vi stirrar öga mot öga är inte sexuellt laddad eller menad för vår voyeuristiska njutning, utan snarare är den menad att skapa kontrovers. När Rockstars avtäcker lemmen så görs det inte med den kvinnliga publiken i åtanke, utan återigen för oss män. Speciellt då heterosexuella män som inte gärna står öga mot öga med en digitalt återgiven balle.
Man kan därför undra när heterosexuella kvinnor ska få något att smaka på i samma anda som det deras manliga kamrater ständigt erbjuds i spel som Dead Or Alive för att dra ett tydligt exempel. Laura Mulvey skrev om hur kvinnor i film har två tydliga roller; som ögongodis för oss som ser filmen samt ögongodis för de manliga karaktärerna i samma film, och jag tror att spelbranschen är fast i samma rutt. Rockstars stellan är därför ett litet steg framåt, och det ska bli kul att se vem som vågar plocka upp facklan härifrån.
Kategorier: Nyheter · Spel
Två veckors ofrivillig bloggtorka ska nu, om gudarna är goda, vara över. Min laptop sjunger alltså på sista versen och har därför beslutat sig för att börja kuka med varenda program och tjänst jag brukar använda regelbundet. Därför har Winamp knappt funkat utan att datorn briserar i små explosioner av rent hat och saktar ner till medeltidshastighet. Därför har också WordPress inte beviljats tillstånd men nu verkar jag lyckats bryta mig in och fixa just den här biten så att jag äntligen kan uppdatera. Det finns nämligen en hel del kul att berätta, mest för att flickvännen och jag själv varit okaraktäristiskt aktiva den senaste tiden med en hel del biobesök och andra trevliga fritidsaktiviteter. De mesta av dessa finns att läsa av undertecknad på relaunchade Audioscribbler, dit de flesta av mina ansträngningar den senaste tiden lagts.
Det känns som att jag skrivit såna här “nu är det allt dags att blogga igen”-inlägg ett dussin gånger, men det får väl vara som det är med den saken. Datorn går liksom inte att rå på när den mensar ur på det där sättet. Fast det är klart, det kunde ju vara värre. Den kunde börja spruta ur sig blasfemiska meddelanden, till exempel.
Kategorier: Bloggen · Internet · Nyheter · Spel
Inleder dagen med ett snabbt statement som ni kan skåda i detta inläggs titel. Detta vet de flesta som har någon vidare erfarenhet av dessa sporter både som spelare och som åskådare. Innebandy är snabbt, simpelt och enormt medryckande. Det innehåller ett minimum av divalater och jobbiga utspel (i jämförelse anyways) och det är nästan lika energiskt att se en korp-match som att kolla på en VM-final. Fotboll kan också vara extremt roligt att beskåda, men nästan enbart i större internationella sammanhang. Det är dessutom tradigt att stå ut med alla miffon som iklär sig matchtröja och det är därför svårt att piska upp någon entusiasm som oftast.
Därför säger jag till Henke; fortsätt spela bandy! Robert Perlskog är en sopa som inte fattar allt detta och som dessutom drar en usel jämförelse med att en kapten i England eller Tyskland aldrig skulle göra något så pinsamt. Sitt dig och rotera, Perlskog.
Kategorier: Nyheter
Jag är ingen porrkille. Det är faktiskt helt sant. Traditionella porrfilmer ger mig i stort sett ingenting och jag brukar i princip aldrig slöa in på någon svettig TV1000-våffla under ensamma nätter. Där har alltså jag och Malin Wollin någonting gemensamt. Ingen av oss är speciellt förtjusta i porr. Skillnaden är att hon vill inte att andra vuxna människor som inte delar vår avsmak ska ha möjligheten att njuta av den.
Visst, hotell måste inte ha porr i sina betal-tåbler, det är helt upp till hur tråkiga och frikyrkliga ägarna vill vara. Alla ska få styra sina företag som de vill inom lagens riktmärken, det tycker jag också. Men jag känner en läskigare underton i Wollins text som snarare osar nannystate. Hon talar om porr fast hon själv i samma andetag berättar att hon aldrig beblandat sig med det och alltså är helt okunnig i ämnet. Hon säger sig också vara stolt över att vara en moralist, och här tjuter varningsklockorna i tusental. När jag hör att någon kallar sig för moralist så översätts det för mig som “jag vet bättre än andra”, eftersom det inte finns några absoluta moraliska värden.
Moralister är Jack Thompson och Mary Whitehouse. Människor vars “sunda värderingar” håller på att rinna dem ur fingrarna varpå de går till attack mot allting de själva inte tycker om eller förstår. Vare sig det är porr, tv-spel eller något annat dödligt. Wollin sållar sig i den här skaran med stolthet och föreslår en feelgood-bojkott av porren med motiveringen att vuxna människor också behöver gränser, och om det inte uttryckligen ansyftar på ett samhälle där andra bestämmer åt dig så vet jag inte vad.
Wollin gläds åt porrfria hotell, trots att hon själv aldrig skulle tänka tanken att utnyttja porren när hon själv bodde på ett. Hon kan sova lugnt i vetskapen att hon minsann aldrig skulle besudla sig själv med något så smutsigt och att vi andra inte behöver ha möjligheten att styra över våra egna liv och val. Vi skulle ju kunna göra helt fel ju. Så tack Malin för att du vakar över oss.
Kategorier: Funderingar · Nyheter
september 22, 2008 · Kommentera
Den sublima humorn i att signaturen Marint jämför Rögle – Färjestad med en Springsteen-konsert (där den senare enligt utsago ska “slänga sig i väggen”) och tillägger att det var “fantastiks” och det värsta han “varigt” med om, går inte att underskatta. Det är förvisso lite uselt att dissa någon för enkla stavfel men jämförelsen i sig är ju sådär underbart perspektivlös som bara vi svenskar kan få det ibland. Som när någon kallar Bosson för “Sveriges Michael Jackson” till exempel.
Sen verkar Kent ha gått och blivit Lundelliga. Det är tydligen dags för en allomfattande box vars precisa innehåll ännu är höljt i dunkel, men titeln 1991-2008 skvallrar om att det kommer dyka upp pre-Kent-relaterat material. En teaser har man däremot lagt upp för att locka våra törstande gommar och visst är det coolt med demos och b-sidor och sånt godis. Jag och många med mig suktar redan som de efterhängsna Pavlovs hundar vi säkerligen är.
Kategorier: Musik · Nyheter
september 12, 2008 · Kommentera
Igår var det alltså årsdagen för två rätt trista händelser. Anna Lindh skrev in sig i heliga politikers tronrum när hon blev mördad på NK och alltså aldrig kan bli kritiserad för något mer någonsin, och en jävla massa jänkare satte livet till när några galningar beslöt sig för att agera språkrör för en hel religion och glassa med sina pilotskills. Givetvis tragiska händelser i sin rätt och vad bägge sedemera lett till har debatterats i oändlighet av människor betydligt mer kunniga än undertecknad. Jag skiter egentligen i vilket, om jag ska vara ärlig, men vad som verkligen förundrar mig är traditionen som publika dödsfall utan undantag leder till; den tysta minuten.
Alla som gått i skolan eller haft en riktigt jävla jobbig chef med felriktade helgonaspirationer vet vad det här går ut på. Alla ställer sig upp och håller käften i 60 sekunder. Befinner man sig i ett klassrum inleds dessutom en lek som går ut på att så tyst som möjligt få så många i ens direkta närhet som möjligt att börja skratta, och sker ceremonin någon annanstans så inleds en till synes oändlig kamp mot ens egna skrattreflexer – som Jeff Mudock kallar “the giggle loop“.
Men vad är då poängen med hela den här koordinerade käfthållningen? Det uppenbara svaret är såklart för att visa respekt för de som tragiskt plockat ner skylten, men jag har helt enkelt svårt att se vad för egentlig mening det är när den enbart praktiseras i sammanhang då man tvingas delta. När de där jävla planen åkte in i World Trade Center så minns jag hur min klass fick stå och vara tysta i hela tre minuter varpå ett fåtal vägrade då de uppenbarligen hade svårt att personligen ta till sig 3000 människors död som de aldrig träffat tidigare. När Anna Lindh dog skedde samma procedur. Någon överklasskärring som vi sett på jobbiga affischer vid busshållplatser hade dött – tragiskt ja, men vad fan, vi kände inte henne och jag kan nog gott påstå att vi nog inte hade brytt oss ett skit mer om henne idag om hon fortfarande varit vid liv. Så vi stod där och försökte se ut att vara ledsna samtidigt som ändlösa mängder människor vi heller aldrig haft någon som helst relation med dog på andra håll i världen av till exempel svält, outvecklade fallskärmar eller elchocker.
Varför ska små skitungar tvingas att känna medlidande för människor de med all rätt inte bryr sig ett skit om? Påklistrad sorg i alla dess former är ett hån mot de familjemedlemmar och vänner som på riktigt mist en nära och jag har helt enkelt svårt att se hur man som Anna Lindhs barn känner så bättre av att veta att runt om i landet står snoriga fjärdeklassare och tackar gud för att NO-lektioner bröts upp av det här poänglösa andningshålet på dagordningen. Döden är ett jävla gissel och den kommer att påverka folk på riktigt en dag och därför känns det bara så sjukt meningslöst att tvångsmata småbarn och andra med sorg de egentligen inte har inom sig till att börja med. Det hela är effektsökeri på en så subtilt vidrig nivå att det gör mig helt illamående.
Så gör som de tappra pojkarna och flickar i 6c som reste sig upp, gick från klassrummet och senare fick det uppkört i ansiktet vilka monster de var. De gjorde rätt, trots allt.
Kategorier: Nyheter · Rants
Vad lättad jag blir. Jag trodde ju faktiskt ett tag att E-Type sålt sig, och vilken värld det vore om man inte ens kunde lita på E-Types oförvitlighet och artistiska integritet. Problemet är bara att när jag läser om den där reklamen så påminns jag bara om hur jävla bäst Max hamburgare är och gråter en skvätt över det dystra utbud jag tillbjuds i mina anglosaxiska hemtrakter.
God morgon förresten. Här sitter jag och plitar för brinnande livet. Alldeles nyss tryckte jag Send på en ansökan till mitt universitets tidning The Met som söker efter nytt blod till underhållningsteamet – något jag givetvis fick blodad tand av. Utöver det har den senaste veckan varit underbart händelselös. Förutom en tripp in till stan för lite ekonomisk saliggörelse. En ny vinterjacka bidde det, samt en bunt t-shirts och strumpor. Till det lade jag och flickvännen Super Smash Bros Brawl samt Final Fantasy IV-remaken till DS. Brawl har hookat mig fullständigt – betydligt mer än jag faktiskt förväntade mig – och FFIV har jag faktiskt inte ens fått tid att prova ännu.
Intressant nog så handlar ju bägge spelen i själva verket om att ett företag har tagit ett tidigare fantastiskt spel och finslipat det till perfektion. I det senare fallet släpps det som just en remake medan Brawl släppts som en uppföljare, fast det strängt taget rör sig om en upputsning av föregångaren Melee. Snyggare grafik, aningen smidigare kontroll, fler karaktärer bla bla bla. Allt är bättre, det är fortfarande sjukt kul och eftersom det inte verkar komma någonting överhuvudtaget att glädja sig åt till Wiin inom någon överskådlig framtid så rekommenderar jag att alla som, mot förmodan, inte redan gjort det köper Brawl snarast.
Also; fan att man inte tänkte på det.
Kategorier: Nyheter · Spel · Video
