Arkiv för kategorin ‘ Recensioner ’
Få klichér är så urvridna i musikrecension-sammanhang som sagan om ”det mognare soundet”. När kritiker pratar om att ett band ”vuxit upp” och att en viss skiva är bandets ”mognaste” så kan man i de allra flesta fall anta att ”moget” är ett mer nyanserat uttryck för ”tråkigt”. Men är det något tillfälle som kan [ LÄS MER ]
Jag är osäker på om jag nämnt det, men den bästa skivan som släpptes förra året var Markus Krunegårds Markusevangeliet. En skiva som jag utan större omsvep kan rubricera som en av de bästa svenska skivorna de senaste tio åren, om man nu till nöds ska undvika att säga ”någonsin”. Poängen är i varje fall [ LÄS MER ]
Fyra år efter habila men aningen karaktärslösa How To Dismantle An Atomic Bomb så ska nu U2 ”re-apply for the job of the best band in the world”, sägs det. Första smakprovet har vi nu alltså fått ta del av i form av singeln ”Get On Your Boots” och det slår en direkt hur oerhört [ LÄS MER ]
Med undertexten ”En odyssé i smaklöshetens djupaste träskmarker” postade jag den här urlånga recensionen av Gene Simmons soloskiva Asshole på en numera stendöd blogg. Eftersom nämnda blogg gått i graven och jag inte orkar skriva något nytt för idag så presenterar jag härmed recensionen i sin helhet med ett fåtal ändringar i förbättringens tecken. För [ LÄS MER ]
Nu har det således gått lite drygt 36 timmar sedan jag lämnade Explorer för Chrome och som jag lovade så ska jag plita ner några tidiga tankar. Ta mig gärna med en nypa salt och peppar då jag som sagt fortfarande är relativt oerfaren. Till att börja med kan vi ju nämna farten och visst [ LÄS MER ]
Och så var det journalisten som äntligen fått tummen ur och scannat sina egna bidrag till skolblaskan för sina 6 reguljära bloggläsares eviga förtjusning. Således följer här; min recension av The Cure – 4:13 Dream (som ni redan borde ha läst här, men vafan) samt mina tankar kring Dead Set (som ni läst på svenska [ LÄS MER ]
Så igår kväll trotsade jag och flickvän sjukdom och bättre vetande för att släpa oss själva 45 minuters bussfärd till Bradford för smygpremiären av Dead Set, en ny skräckserie skriven av undertecknads husgud Charlie Brooker. Här följer några tankar. Handlingen är simpel men intressant; vad händer om världen drabbas av zombier samtidigt som det sitter [ LÄS MER ]
Oftast när ”svenska artisteliten” samlas ihop för att göra sina egna covers för en hyllningsplatta så brukar det nästan uteslutande röra sig skyupphöjningar av bortgångna legendarer som Taube eller Vreeswijk. När nu väl valda delar av svensk musikindustris guldkalvar buntats ihop är det inte för att hylla en av alla älskad legendar efter dennes död, utan [ LÄS MER ]
Så då har det börjat. Och med ”det” menar jag alla små administrativa bekymmer som är lika förutsägbara som snor på vintern. Morgontröttheten skulle besegras för att tralla in till plugget och skriva in mig samt uppdatera till ett nytt studentkort. Givetvis så har de lyckats glömma bort mig i upptryckningen av dessa så jag [ LÄS MER ]
För de som inte hänger med i de slöa svängarna i Robert Smiths universum så kan det ha undgått en och annan att bandet har släppt fyra singlar på lika många månader - varje gång på den 13:e i månaden - som uppvärmning inför kommande skivan 4:13 Dream som släpps om ganska exakt en månad. När nu den [ LÄS MER ]
Mhm