I love The Power Glove, it’s so bad!

Bob Dylan – Blonde On Blonde, Shichinin No Samurai, David Bowie – Ziggy Stardust, Queen – A Night At The Opera, The Guns of Navarone, Goodfellas, The Beatles – Revolver, Oasis – Definetly Maybe och Citizen Kane.

Inte nog med att jag lyckas skrävla om min oerhört kultiverade smak i ovanstående ingress; jag lyckas även lägga upp för en jämförelse. Alla ovanstående verk är inom sina respektive medier klassiker. Klassiker som, om du gått miste om dem eller inte tagit del av, ofta leder till kommentarer som ”Va?! Har du inte sett/hört . . . ? Det måste du bara göra!”. Vad vill jag då säga med detta? Jo, att sådana klassiker finns även inom spelmediet och ett av dessa är tveklöst Age of Empires 2.

Age of Empires 2 var faktiskt det första PC-spelet jag någonsin spelade – om man såklart bortser från de larvigt pedagogiska ”lekprogrammen” man matades med då och då när datorn var top notch hi-tech i mellanstadiet. Det andra var Wipeout 2096 men det lämnar vi därhän. AoE2 var förvisso inte direkt min typ av spel när den tiden begav sig. Visst, jag spelade det väl, men med en viss skepsis. Ungefär som när man ser ett riktigt klassiskt konstverk på museum när man är liten. Det är väl fint ritat och så… Man tittar, men man fattar inte riktigt vad the big deal är. Men alla växer upp och fattar till slut att the big deal var att en konstnär skar av sig ett öra och att strategispel också har sin charm. Dock var tiden att upptäcka AoE2 ute. Spelet var nämligen utbytt mot något annat – förmodligen mycket sämre – spel. Men nu jävlar.

Trean i den här klassiska serien är alltså strax ute och en liten genomgång av det vore nog på sin plats. Nyheter är inte så många som man kanske skulle kunna hoppas på, utan utvecklarna hoppas förmodligen att konceptet i sig ska vara tillräckligt för att locka gemene man ur sina hus och inhandla sin kopia med något drömskt i ögat. Som de flesta redan vet så har man placerat ramhandlingen till ”den nya världen”. Det vill säga kolonisationen av vad som en dag skulle bli Amerika och det innebär alltså européer och indianer. Tyvärr så är inte indianerna spelbara utan fungerar endast som en hjälpande hand om man väljer att samarbeta med dem. Det vore väldigt kul att bygga indianbyar och ge sig på brittiska muskedunder med gammal hederlig indianhokuspokus. Men nu är det som det är.

Något som många uppmärksammat redan och som är tydligt redan i början av spelandet är perspektivet. Det är alltjämt fast vinkel över spelkartan med en minimal möjlighet att zooma in. Någon riktigt överblick erbjuds inte eftersom man inte kan zooma ut särskilt långt och att zooma in ger egentligen ingenting. Litet minus för det alltså, men isometrisk vy behöver inte nödvändigtvis vara av ondo.
Grafiken är fin men lite gammalmodig. Sjöar guppar förföriskt, löv faller från träden och körsbärsbuskarna är söta i all sin prakt. Naturen är med andra ord riktigt fin även om det kunde ha sett lite trevligare ut. Det ser helt enkelt vackert ut på avstånd men försök att undvika för kraftiga inzoomningar om du vill bibehålla känslan av att du spelar ett spel anno 2005.

Den största nyheten är redan vida känd bland folk som följt spelets utveckling. Varje gång du startar en kampanj skapar du också en så kallad Home City som kommer utvecklas efter dina bravader i spelet. Du kan när som helst, mitt i ett uppdrag till exempel, återvända till din Home City och sända efter förstärkningar, byggmaterial, mat eller vad du än skulle kunna behöva. Systemet med en Home City är rätt avancerat och sköts med olika ”kort”
Man vinner genom att utföra heroiska handlingar i spelets gång. Det är betydligt mer invecklat än jag beskriver det, men det är ändå ointressant just nu. Det funkar bra och är ett välkommet inslag i spelet. Senare i spelet kommer ditt Home City kunna användas på andra sätt också, till exempel som ett form av ”lager” ifall du hamnar i brådskande nöd av soldater.
Ett annat skönt, om än litet, inslag som jag verkligen uppskattar är att dina arbetare inte behöver bära den typen av tillgångar de utvinner (mat, trä eller guld) till din stad för att de ska hamna i din kassa. Det räcker helt enkelt med att de arbetar på det för att dina lager ska fullas upp. Jag är mycket tacksam att det äntligen rätats ut.

För att lite kort sammanfatta det hela och allt vad det handlar om så verkar Age of Empires 3, trots sitt förlegade isometriska perspektiv och less than impressive grafik kunna konkurrera med det mesta i genren. Om det når upp till sina äldre förlagor återstår dock att se men ni kan ge er fan på att vi tänker sno åt oss ett exemplar så snabbt vi bara kan och meddela precis hur det ligger till. Då jävlar.